Karl berättar om livet med protes
”Nu kan jag röra mig betydligt bättre, jag promenerar och cyklar varje dag.“
När den andra bilen körde in i Karl Nymans, förändrades hans liv på ett ögonblick. Karl skadades svårt och benet var till slut tvunget att amputeras. Först när han fick sin protes, kunde han så sakta känna att livet kom tillbaka. ”I dag cyklar jag varje dag och känner mig tio år yngre. Jag är otroligt tacksam för att jag får vara här”, säger han.
Protesen gav Karl Nyman livet åter. I dag lever han ett aktivt liv och ser positivt på framtiden. Den första juli 1972 kommer dock alltid vara den dag då olyckan inträffade. Karl var på semester med familjen i Finland och efter att ha lämnat familjen i Helsingfors skulle han åka på en egen utflykt. På Riksväg 6 blev Karl påkörd av en annan bil. Kollisionen var kraftfull och Karl fick omfattande skador.
– Jag var en ung man med livet framför mig och så plötsligt så var jag handikappad. Jag var tvungen att använda rullstol, olika korsetter och andningsapparater samt var halvblind. Mentalt mådde jag väldigt dåligt och kunde inte förstå varför just jag drabbades, säger han med eftertryck.
Viktigt att ta avsked
Först fick Karl en ortos som skulle stödja det skadade benet, men han drabbades av en rad komplikationer. Till slut föreslog läkarna att benet skulle amputeras och Karl minns hur han satt på sjukhuset och tog farväl av sitt ben.
Protesen hade jag fått titta på tidigare och visste hur den skulle se ut. Jag lämnade adjö vid sängkanten innan operationen. Jag sade till foten att vi har upplevt många saker tillsammans, sett halva världen, dansat och haft roligt. På sista tiden har du dock varit så dålig och motvillig till att samarbeta med mig, att nu säger jag hejdå.
– Den stunden har hjälpt mig att bli mentalt hel och inse att jag inte behöver foten. Det har också hjälpt mig att gå vidare och acceptera min protes, jag har aldrig haft fantomsmärtor. Jag rekommenderar verkligen att ta avsked om det finns tillfälle, säger han.
Ökad livskvalitet med protes
Beslutet om amputation har Karl inte ångrat en sekund.
– Det har påverkat min vardag enormt mycket att få en protes. Nu kan jag röra mig betydligt bättre, jag promenerar och cyklar varje dag.
Karl ser fram emot en framtid med ännu mer rörelsefrihet och en friskare kropp.
– Det blir lite annorlunda. Det kan vara lite svårare ibland och då får man tänka om, men det ordnar sig alltid, säger han positivt och fortsätter:
Jag må vara 77 år gammal men jag lever ett betydligt bättre liv i dag. Jag känner mig tio år yngre. Även om jag inte tänker springa Stockholm Maraton, så är jag otroligt tacksam för att jag får vara här. Utan kryckor. Utan rullstol. Det är superbra.