Vad är en skada?

Traumatiska skador

Traumatiska skador har oftast ett bestämt skadetillfälle, en relativt klar behandlingsplan och drabbar vanligtvis ditt skelett, dina muskler, senor, ledband och dina ledkapslar. Våra lösningar inom ortopedisk rehabilitering fokuserar på brukare som är behov av stöd efter ex olyckor, skador eller i samband med andra rörelsehinder som kräver medicinsk behandling. Inom neuro ortopedin erbjuder vi även ortoser för människor som drabbats av fullständig eller partiell förlamning, ex i samband med en stroke.

Överbelastningsskador

Överbelastningsskador orsakas ofta av att man tränar med felaktig teknik eller stegrar sin träning för mycket på för kort tid. Det vill säga en upprepad belastning som inte överstiger strukturens hållfasthet, men som över tid utmattar densamma och gör den ömtåligare. Typiska kännetecken för dessa skador är att de kommer smygande, har en oklar bakgrund, diffus karaktär och att de påverkas av både inte och yttre faktorer så om exempelvis dåliga skor, ensidig belastning, nedsatt rörlighet, ålder, osv. Överbelastningsskador drabbar oftast muskler, senor och övergången mellan just muskel och sena.

Både diagnostisering och behandling kan vara svår och mer långdragen jämfört med den traumatiska skadan, inte minst på grund av den oklara bakgrunden. Ofta söker man inte hjälp direkt utan hoppas på att det är något som är övergående. Det finns alltid en risk att en överbelastningsskada övergår i ett kroniskt tillstånd om man fortsätter träna trots stegrad smärta, stelhet och svullnad. När det gäller behandling av överbelastningsskador är det viktigt att identifiera orsaken till skadan (inre och yttre faktorer) så att inte enbart symptomen behandlas.

Skadeförebyggande tips och råd. Hållfastheten i skelett, senor och muskler påverkas positivt av rörelse och belastning, men samtidigt som vår kropp mår bra av fysisk aktivitet behöver den också återhämtning.

Här följer några förslag på vad som är bra att tänka på för att undvika skador i samband med fysisk aktivitet:

• Mikropauser
  Du som har ett stillasittande eller monotont arbete, tänk på att ta små pauser och göra små gymnastiska rörelser ofta för att undvika överbelastningsproblem.
• Uppvärmning före aktivitet
  Lågintensivt arbete där du aktiverar stora muskelgrupper i syfte att förbereda kroppen för en aktivitet eller ansträngning med högre intensitet.
• Aktiv dynamisk rörlighet
  En form av rörlighetsträning som påverkar rörligheten och muskulaturen över flera leder. Används med fördel i slutet av din uppvärmning. Du bibehåller den ökade kroppstemperaturen och arbetar med övningar som påverkar koordination, balans ock kroppsmedvetenhet.
• Nedvarvning efter aktivitet
  Lågintensivt arbete efter avslutad aktivitet för att "rensa bort" slaggprodukter t.ex. mjölksyra från muskulaturen.
• Stretching
  En enkel form av rörlighetsträning där syftet kan vara att bibehålla, återfå eller öka rörligheten i muskel och led. Rörligheten tas ut genom att muskelgruppen hålls kvar i ett utsträckt läge 20–30 sekunder. För att få en bra effekt av rörlighetsträningen kan du göra på följande sätt: A) Spänn muskeln i 5 sek. B) Slappna av i 2-3 sek. C) Stretcha muskeln i 20-30 sek. Upprepa därefter gärna A–C, 2–3 gånger per muskelgrupp.
• Återhämtning
  För att få ut en bra effekt av aktivitet behövs också vila mellan passen för att kroppen ska tillgodogöra sig träningen på bästa sätt.
• Kost och vätska
  Via kosten får du bränsle och energi samt andra viktiga näringsämnen t.ex. proteiner som bygger upp muskulaturen. Tänk på att vätska är viktigt att tillföra kroppen kontinuerligt under långa arbetsdagar, träningspass, etc, för att bibehålla prestationsförmågan.