Vad är en ortos

Vi guidar dig i ortosens egenskaper, hjälper dig välja rätt ortos ger förebyggande tips och råd för dig som ska använda en ortos. Den klassiska definitionen av ortoser är att de skyddar och stödjer det motoriska systemet. En ortos kan användas för att stödja, värma, ge trygghet och stabilitet eller ge kompression av en skadad kroppsdel. Det är viktigt att du väljer rätt ortos för just dina behov.

Ortoser och dess egenskaper

En ortos korrigerar, stabiliserar eller stödjer vid olika felställningar eller funktionsnedsättningar. Den funktionsnedsättning man har bestämmer vilken slags ortos man kan vara hjälpt av. Många av ortoserna tillverkas efter individuell analys och måttagning. I vissa fall kan även hel-och halvfabrikat användas.

Ortoser kan delas in i olika grupper beroende på vilken kroppsdel som är drabbad. Exempel är fotortos, knäortos, handortos och korsett. Vid felställningar på grund av exempelvis reumatiska problem eller artros finns ortoser som korrigerar eller stödjer leden och som kan lindra smärta. Vid instabilitet i samband med exempelvis ledbandsskador kan du vara hjälpt av en stabiliserande ortos. Vid frakturer kan en ortos användas istället för gips. Vid delförlamning, vid exempelvis stroke, kan en ortos användas för att kompensera bortfall av muskelstyrka och på sätt sätt återupprätta funktion och stabilitet.

Ortoser har egenskaper som ger:

Stöd – stabiliserar och ger avlastning
Värme – ökar blodcirkulationen
Psykologisk effekt – ger trygghet
Proprioception/ledsinne – ger påminnelse och ökar medvetenheten om den skadade kroppsdelen
Kompression – minskar svullnad

Att välja rätt ortos/stödbandage

Vi erbjuder unika, skräddarsydda lösningar anpassade för all typ av daglig användning. Utifrån vår samlade kompetens, erfarenhet och tillgång till moderna tekniska verktyg kan vi alltid se till att hitta den optimala ortosen för dig.

Individuella kliniska analyser
Video- och 3D-utrustning
Visuella gånganalyser
Testortoser
Gångträning

Vi använder högkvalitativa ortoser från välkända tillverkare och anpassar dem för att ge dig den bästa lösningen för ditt specifika besvär. Våra legitimerade ortopedingenjörer gör en bedömning av din skada och ger en rekommendation. Därefter gör man en utprovning av produkten och anpassar den efter dina behov. Du får lära dig hur man hanterar ortosen och ortopedingenjören håller sedan kontakt för uppföljning.
Vårt breda urval av produkter och lösningar fokuserar på att förebygga och lindra felpositioneringar eller permanenta skador och innefattar bland annat följande:

Stöd och skydd för handled, armbåge, axel, nacke, rygg, knä, ankel
Knä-ankel-fot-ortoser vid pareser - Är permanenta hjälpmedel för personer med fullständig eller partiell förlamning i ett eller två ben. Dessa ortoser specialtillverkas av våra ortosspecialister.
Stödkorsetter – avlastar ryggen och stabiliserar ländryggen och bröstryggen. En stödkorsett kan både lindra smärta samtidigt som den aktiverar muskler och blodcirkulation.
Bråckbandage – är ett hjälpmedel som ska hålla inne bråcket för att lindra obehag och smärta
Bukbråckgördlar – används för att avlasta och stabilisera bukbråck som uppkommer på grund av svaghet i bukhinna Den vanligaste anledningen till bukbråck är komplikationer efter en operation. Gördlarna kan också med fördel användas av patienter som stöd och smärtlindring för att snabbare kunna mobiliseras efter operation.
Barnortoser

Skadeförebyggande tips och råd

Hållfastheten i skelett, senor och muskler påverkas positivt av rörelse och belastning, men samtidigt som vår kropp mår bra av fysisk aktivitet behöver den också återhämtning. Här följer några förslag på vad som är bra att tänka på för att undvika skador i samband med fysisk aktivitet:

Mikropauser: du som har ett stillasittande eller monotont arbete, tänk på att ta små pauser och göra små gymnastiska rörelser ofta för att undvika överbelastningsproblem.
Uppvärmning före aktivitet: lågintensivt arbete som aktiverar stora muskelgrupper i syfte att förbereda kroppen för en aktivitet eller ansträngning med högre intensitet.
Aktiv dynamisk rörlighet: en form av rörlighetsträning som påverkar rörligheten och muskulaturen över flera leder. Används med fördel i slutet av din uppvärmning. Du bibehåller den ökade kroppstemperaturen och arbetar med övningar som påverkar koordination, balans ock kroppsmedvetenhet.
Nedvarvning efter aktivitet: lågintensivt arbete efter avslutad aktivitet för att "rensa bort" slaggprodukter t.ex. mjölksyra från muskulaturen.
Stretching: en enkel form av rörlighetsträning där syftet kan vara att bibehålla, återfå eller öka rörligheten i muskel och led. Rörligheten tas ut genom att muskelgruppen hålls kvar i ett utsträckt läge 20-30 sekunder. För att få en bra effekt av rörlighetsträningen kan du göra på följande sätt: A) Spänn muskeln i 5 sek. B) Slappna av i 2-3 sek. C) Stretcha muskeln i 20-30 sek. Upprepa häretfer gärna A-C, 2-3 gånger per muskelgrupp.
Återhämtning: för att få ut en bra effekt av aktivitet behövs också vila mellan passen för att kroppen ska tillgodogöra sig träningen på bästa sätt.
Kost och vätska: genom kosten får du bränsle och energi samt andra viktiga näringsämnen som proteiner som bygger upp muskulaturen. Tänk på att vätska är viktigt att tillföra kroppen kontinuerligt för att bibehålla prestationsförmågan under långa arbetsdagar, träningspass eller liknande.